Stadsvandring Archives - Seniorradion

Förre stadsarkitekten Gunnar Lidfeldt och Seniorradions Mariann Minell vandrar runt i Gävle och dess omnejd.

Nedanstående texter är skrivna av Mats Åmvall.

AGNES KULTURHUS
Gunnar Lidfeldt är nästan lyrisk när han besöker Agnes kulturhus. Ljuset och den magnifika trappan där glasskulpturen Agnes tårar utgör ännu ett blickfång. Huset kanske inte ser särskilt stort ut från utsidan men ger intryck av att vara mycket större när man väl är där. Redan på 1990-talet fick kommunen en förfrågan om att utvidga det dåvarande biblioteket. Olika förslag stöttes och blöttes men inget av dems förverkligades.

Sändes 2025-01-21

ALDERHOLMEN 1
Gunnar Lidfeldt och Mariann Minell står på den förkättrade Alderholmsbron som numera är en viktig förbindelselänk. För ett tiotal år sedan började byggandet av bostäderna på denna plats som ursprungligen var en plats för hamn och båttrafik.

Sändes 2017-04-18

ALDERHOLMEN 2
Alderholmen var ursprungligen en ö kallad Adderholmen, där Adder var ett gammalt namn på trädet al. Området skänktes av drottning Kristina till Gävle stad för att användas till hamnändamål inte till bostäder.

Sändes 2018-11-07

AVAN 1 – SOPTIPPEN
Den gamla och mycket stora soptippen blev ett naturreservat och del av Gävles golfbana. Här finns en magnifik utsikt över staden. Men området är trots det inte särskilt välbesökt.

Sändes 2022-02-22

AVAN 2 – FLYGFÄLTET
Från de hangarer som fortfarande finns kvar kunde man bogsera ut flygplanen till den flygplats som invigdes 1938. Gävle flygklubb huserade här och drivande var den kände brandchefen Sven Rolén. Konstnären Hans Limbus Tjörneryd gjorde flera egensinniga installationer här.

Sändes 2022-03-22

BELYSNING I STADSMILJÖ
Mariann Minell tycker det är väldigt mörkt i city kvällstid. Hur känns det att gå över Stortorget i mörker? De fyra pylonerna av ursprungligen belysta men det är numera borta. Gunnar Lidfeldt tycker att stan bör göra en undersökning av hur trygga eller otrygga vi känner oss.

Sändes 2019-04-09

BOMHUS
Mariann Minell och Gunnar Lidfeldt gör en bilresa i Bomhus, Gävles största stadsdel. Bomhus centrum byggdes i slutet av 1960-talet. Centrumet blev en naturlig samlingsplats för Folkets hus, bibliotek och butiker. Herrgården ligger när Bomhus kyrka, ritad av dåvarande stadsarkitekten Erik Hedin och är klädd i fjällpanel. Även kyrkogården är välskött med sina höjdskillnader. Namnet Bomhus härrör från de så kallade rysshärjningarna på 1700-talet. För att stoppa detta lade man ut timmerstockar, bommar, i vattnet mellan nuvarande Bomhus ut till Fredrikskans. I fredstid lade man upp timret i särskilda hus, som kallades bomhus.

Okänt sändningsdatum

BOULOGNERSKOGEN
Inte mindre än 40 parker finns i Gävle. Störst och mest populär är Boulognerskogen och Stadsträdgården. Mariann Minell och Gunnar Lidfeldt börjar i Kvarnparken alldeles nära Heliga Trefaldighetskyrkan. Här står Ida Mattons staty Gustav Eriksson Vasa. Placeringen orsakade debatt – skulle Gustav Vasa se in över staden eller västerut mot Valbo? Nu blev det österut som han blickar. Gunnar efterlyser skyltar med namn på parkerna. Radarparet Mariann Minell och Gunnar kommer att vandra i många parker.

Sändes 2020-06-16

BRUNNSPARKEN
Brunnsparken är inte så känd bland men har efter upprustningen blivit ett roligt tillhåll för barn med många fina lekmöjligheter. Parken ligger inom det som kallas södersaneringen med ett antal stora flervåningshus. För att göra området mer varierat anlades bland annat Brunnsparken. Namnet kommer möjligen från att en handelsträdgård tidigare fanns här med en egen brunn.

Sändes 2021-11-30

BRYNÄS
Vandringen i Brynäs startar vid Sven Lundqvists skulptur Då Och Nu. Passande nog eftersom stadsdelen har både gamla hus och nybyggda. Det blev möjligt att bygga här redan på 1500-talet. Mycket av byggandet utgår från hamnen, nära Gavleåns mynning låg ju fartygen här. De gamla fiskarhusen beboddes av ganska välbärgade fiskare med tillstånd att fiska längs hela Norrlandskusten.

Okänt sändningsdatum

BÄCKEBRO KOLONIOMRÅDE
Gävle har fyra koloniområden varav Södrakolonin från 1905 är det första. I Bäckebro fanns ursprungligen ett 50-talet lotter även om många också hade små stugor. När Hamnleden skulle anläggas fick koloniinnehavaren helt enkelt flytta till nuvarande plats. Senaste tillskottet är Järvsta koloniområde som började planeras på 1970-talet. Här är både lotterna och stugorna lite större.

Sändes 2023-06-13

CENTRALPLAN
Här är ett typiskt exempel på ett europeiskt stadstorg. Omgivet av stora imponerande byggnader – järvägsstation i öster och Centralpalatset på motsatt sida. Sjömanskyrkan eller Musikhuset finns i söder. Centralstationen är äldst ritad redan i början av 1880-talet. Den byggdes om i samband med hantverksutställningen 1901 i sin nuvarande jugendstil. På sin tid var det landets största station utanför storstäderna.

Sjömanskyrkan ritades av dåvarande stadsarkitekten Erik Hedin på 1890-talet. Centralpalatset ritades av den tidens mest berömde arkitekt, Ferdinand Boberg och uppfördes på 1890-talet.

Sändes 2016-03-29

DROTTNINGBRON
När man tittar ut över den pampiga Drottningbron som förbinder området vid kyrkan med Villastaden är man i själva verket förd bakom ljuset. Den ursprungliga betongbron kläddes med natursten för att den skulle kännas mer säker att använda. Den var en av de första i landet som byggdes med en helt ny teknik som gjorde det möjligt att anlägga en ganska flack, eller platt, bro, utan några högre brospann.

Sändes 2017-10-12

FJÄRRAN HÖJDERBADET
Ingen vet hur namnet uppstått, möjligen var det en folklig benämning på den lilla skogen vid badhuset. Från 1940-talet finns namnet officiellt antaget. Här finns ett parkliknande område, rätt stort, men med gott om stigar att vandra på. Sannolikt är området inte så känt som strövområde. Den gamla fabriklen Bobergs Fajans revs för att ge plats åt Lantmäteriet 1970-talet.

Sändes 2021-02-23

FOLKE LÖFGRENS PARK
Inte många känner till denna lilla park vid Gavleån och kraftverket. Visst har många passerat här men utan att veta vare sig att parken har ett namn eller vem Folke Löfgren var. Han kallades ibland Mister Gävle, djupt engagerad i Gävle och dess föreningsliv i synnerhet.

Bland annat var han en av dem som lyckades begränsa Södersaneringen som annars hotade det som i dag är Gamla Gefle.

Sändes 2021-06-15

FULLRIGGAREN
Högst upp i Fullriggaren har man en vidunderlig utsikt. Gunnar Lidfeldt säger hellre Alderholmen än Gävle strand. Första tanken var att bebyggelsen skulle stå klar till utställningen Bo 88. Men att förverkliga en stadsplan tar lång tid. Sedan gick luften ur byggmarknaden på 1990-talet och den hämtade sig inte förrän en bit in på nya seklet. Intresset bland byggföretag och arkitekter var stort för man insåg att området skulle bebyggas. I motsats till miljonprogrammet finns här en bra variation av hus.

Sändes 2018-05-22

GAMLA GEFLE
Den del av staden är uppbyggd med långgator och tvärgränder, en struktur som användes redan vid medeltiden. Kullersten började användas på 1800-talet för att få bättre stadga på gatorna. Det är obekvämt att gå till fots på och därför lade man ut så kallade ”borgmästarstigar” längre och lite bredare huggna stenblock som gjorde det lättare att gå. Vid en del husknutar finns raka längre stenblock. Det är ”vändstenar” med uppgift att skydda husens hörn från stötar av slädar och vagnar.

Sändes 2017-02-27

GAMMELBRON
En fin gammal träbro med en elegant träkonstruktion som inte många har noterat. Gunnar Lidfeldt har t o m en privat teori om att det kan vara ett verk av Christopher Polhem som fanns i Gävle under 1700-talet. Det är okänt när den byggdes men den fanns i vart fall under hela 1800-talet och bör således har kommit till på 1700-talet. Lyktstolparna vid bron var från början gjorde för gasljus. Fram till 1960-talet var den öppen också för bilar.

Sändes 2017-03-28

GAVLEÅN
Vid räckena längs Centralbron finns hänglås ditsatta av älskande par som vill manifestera sina känslor. Men här finns också tre konstverk signerade Juho Suni som på 1970-talet fick i uppdrag att utsmycka bron. Det gjorde han i form av tre ankare för att visa på Gävles historia som sjöfartsstad. Ett av dessa ankare lär komma från den gamla briggen Gerda.

Okänt sändningsdatum.

HEMLINGBY
Hemlingby och Järvsta införlivades 1965 med Gävle stad men innan dess ingick Hemlingby i Valbo kommun. Vid den stora kommunreformen 1971 kom också övriga små kommuner in i Gävle. Namnet Hemlingby kommer från det mycket gamla ordet för stenar, ”hammar”. Här finns ju väldigt mycket sten. Både i Järvsta och i Hemlingby finns flera gravfält. De nyare delarna kom till under 1960-talet då Gävle fick stora statliga bidrag för att bygga ut och modernisera va-nätet. Innan dess hade man inte kunnat ge bygglov för nyproduktion.

Okänt sändningsdatum.

HERRGÅRDSHAGEN
Här var platsen för Brynäs herrgård som tillhörde släkten Rettig som bodde här fram till 1917 då godset såldes. Förutom herrgården hade Rettigs också ett sommarhus, den rettigska villan längre ut mot T-udden och vattnet. Den ritades av stadsarkitekten Erik Hedin. I slutet av 70-.talet utllystes en arkitekttävling för bostadsbygge på platsen. Det vinnande förslaget sparade kullen och grönskan, vilket gjorde HSB-husen till en mycket lyckat område.

Sändes 2022-12-06

HOLMKANALEN
Kanalen mellan stadsdelen Öster och Alderholmen utgör ett sorts golv för det stadsrum som finns här. Kanalen är omgiven av lindar. Holmkanalen hette förut Lillån som var en del av Gavleåns delta.

Sändes 2023-10-24

JOE HILLPLATSEN
Är Joe Hill-platsen en park undrar Mariann Minell. Nja i varje fall en grönyta menar Gunnar Lidfeldt. Då borde det finnas bänkar och blomrabatter. Så platsen är lite torftig idag. Visserligen inramas platsen buskar och praktfulla lönnar, men det är ändå något som fattas här, menar Gunnar.

Sändes 2020-09-08

KOLLEKTIVHUSET BLOMSTRET
Ett kollektivhus är ett i stort sett vanligt hus med vanliga lägenheter men utrustad med olika andra utrymmen som matsal, plats för hobbyverksamheter och andra gemensamma sysslor. Byggandet av kollektivhus tog fart på 1980-talet men redan på 1930-talet fångade Alva Myrdal och en grupp arkitekter upp tankarna. Inspirationen kom då från Moskva där idéerna utvecklats.

Sändes 2019-12-03

KONSERTHUSET
Det intensivt blå Konserthuset är byggt på det badhus som uppfördes här 1960. Badhuset behövde så småningom rustas upp och som alltid med simhallar blir det dyrt. När man väl bestämt sig för att bygga ett konserthus uppstod en strid om vad det skulle kallas – ”konserthus” som lät elitistiskt och snobbigt eller det mer folkliga ”musikens hus.”. Bo Karlberg ritade huset och kvar av det gamla badhuset finns inte mycket. Orkesterns pausrum och rekreationsutrymme är dock den gamla simbassängen, vilket märks av att det ligger lite nedsänkt.

Okänt sändningsdatum

KUNG KRISTOFFERS PARK
Den tämligen okända parken mellan rådhuset och Gavleån var platsen för avrättningar av fem kvinnor under 1600-talets häxprocesser. Vid stadsbranden 1869 anlades Esplanaden som denna park är en del av. Då tog man också bort stenbeläggningen och anlade platsen som en park. Namnet kommer sig av att Gävles stadsrättigheter från 1446 undertecknades av kung Kristoffer av Bayern, den siste regenten under Kalmarunionens tid.

Sändes 2022-09-13

KVARNPARKEN
Parken fick sitt namn när man byggde Kvarnbron och alltså skar av Stadsträdgården från grönområdet väster om kyrkan. Innan dess var parken en del av Stadsträdgården men blev nu en egen park. Här fanns nämligen tidigare en mycket stor kvarn nere vid vattnet. Den revs 1966. Ida Mattons Gustav Vasa-staty tillkom redan 1924 och fick sin nuvarande placering när Kvarnbron byggdes. Den flyttades då från en plats i västra Kvarnparken till där den står idag.

Sändes 2024-01-23

KVARTERET SKRIVAREN
Huset alldeles norr om Heliga Trefaldighetskyrkan är ett ståtligt och tidstypiskt bygge från 1950-talet. Flyglarna gör att huset öppnar sig och närmast omfamnar Kvarnparken. Arkitekten var skolad i 1920-talets nyklassicism och detaljer i kvarteret påminner om det. Bland annat marmorinfattningarna runt entréer och balkonger. Mot Nygatan finns spår av en bensinstation.

Sändes 2019-03-12

LERVIKS KÄLLA
Vattnet i Lerviks källa är friskt och har varit drickbart i tusentals år. Källan användes under medeltiden för att svalka sig och bota sig.

Det var en s k trefaldighetskälla, helgad av katolska kyrkan och därför särskilt dyrbar. Under trefaldighetshelgen brukade människor i Strömbro vandra till källan och dricka och rådde fullmåne hade vattnet extra kraft.

Sändes 2019-06-18

LUFTVÄRNSBACKEN
I början av 1950 började man här anlägga s k grannskapshus d v s små stadsenheter utanför själva centrum med eget torg, butiker och bostäder, gärna också ett höghus. Till detta skulle gärna finnas en park för rekreation. I Gävle finns också Sätra och Andersberg och på otaliga ställen runtom i landet. Strax efter andra världskriget rustades Sverige upp.. I Gävle fanns emellertid inget luftvärn. Staden tog då det helt unika beslutet att själv köpa in luftvärnskanoner från Bofors. Cementringar för kanoner och ammunition, manskapsbodare och taggrådsstängsel. Det hela bevakades av hemvärnet. Idag finns inga spår av anläggningen kvar bortsett från namnet.

Sändes 2020-12-29

MATTEUSPARKEN
Den okända Matteusparken mellan Öster och Holmkanalen fick sitt namn från den frikyrka som låg här. När området skulle rustas revs både kyrkan och den bebyggelse, fiskarstan, som fanns här bland andra verksamheter. Här startade t ex Sohlbergs ett litet gårdsslakteri.

Sändes 2023-09-26

MÅSBERGET
Bortom idrottsplatsen är området väl värt ett besök. Här fanns en av tre backar för backhoppning, den största i Gävle. Berget är högt i sig och tornet är väl tio meter högt så man fick klättra upp för att åka. En hård vinterrstorm 1966 knäckte torn och backe och därfter gav man helt upp.

Sändes 2022-05-17

NAVIGATIONSPARKEN
Förutom vanliga parkinslag finns här också en anläggning för parkour, en företeelse importerad från Frankrike och egentligen träningsredskap för soldater. Så det är inte någon ovanlig utsmyckning. Christer Tunarv skapade en av mycket få liknande i landet.

Han var en av två landskapsarkitekter i kommunen som utformade parken som invigdes 2016. Namnet kommer av den navigationsskola som låg ungefär där Polhemsskolan ligger idag.

Sändes 2023-02-28

NOBELHUSET
Det ståtliga funkishuset längs norrut på explanaden uppfördes 1946 i den typiskt strama stilen med stora rena ytor utan utsmyckning. Nobelstiftelsen köpte fastigheten lät uppföra huset. Alfred Nobels pappa fanns i Gävle i en släkt av entreprenörer och affärsmän. Stiftelsen ville markera anknytningen till Gävle.

Sändes 2019-06-04

NOBELPARKEN
Parken är 264 meter lång och 60 meter bred, ett ovanligt mått på en park. I planen Södersaneringen ingick att varje del skulle ha en egen park. Uppskattad av dem som bor intill. Här finns lekpark boulebana och en liten bollplan. Parken var färdig 1961. Släkten Nobel fanns i Gävle men Alfred Nobels pappas hem låg där nuvarande Öster finns.

Sändes 2020-12-01

NORDOST
I dag finns stora och höga hus här men från början fanns här låga en- och tvåvånings trähus. Stadsdelen började byggas 1966 och det tog tio år innan alla hus fanns på plats. Totalt 750 lägenheter fördelade på sju stora hus. Husen står tätt och här finns ingen grönyta eller lekplats. Tanken var att barnen skulle leka i esplanaden norr om teatern men så blev det inte. Inte heller skola eller förskola finns.

Sändes 2016-02-16

NORRSUNDET
Mariann Minell och Gunnar Lidfeldt har tagit sig till Totra i Norrsundet. Här ligger länets enda bevarade medeltida försvarsverk, en s k kastal. Myten säger att det ska finnas en skatt här, vilket möjligen kan vara rester av att kungens fogdar lagrade värdesaker här. Kastalen i Totra är daterad till 1200-talet och sannolikt okänd för de flesta.

Sändes 2020-03-24

NÄRINGEN
Här fanns en gång bebyggelse runt den kvarn som stod vid Testeboåns mynning. En lite ruffig miljö ofta spontant byggd av material som stod till buds. Man kan också kalla Näringen för citys baksida. Varje stad behöver ett område helst i utkanten med billiga lokaler där ny verksamhet kan odlas och kanske också växa. Näringen är just ett sådant område utan bostäder men gott om olika typer av lokaler.

Sändes 2015-02-10

OBELYSTA STATYER
Minell/Lidfeldt konstaterar att i kvällsmörker finns ingen möjlighet att se stadens skultpurer och statyer. Inte ens de stora kända skulpturerna är upplysta och det känns otryggt att vandra i mörker om hösten. Detta måste åtgärdas anser Gunnar Lidfeldt som noterar att inte ens Henry Moor-skulpturen på Slottstorget går att urskilja kvällstid. Gävle tar inte hand om denna skatt. Ett exempel är Auroras födelse vid ån, där är fundamentet skadat och ingen skylt ger information.

Sändes 2020-11-03

PEPPARKAKSHUSET
En skämtsam genomgång av Gävles kanske märkligaste byggnad. Gunnar Lidfeldt är mållös inför denna skapelse. Här finns både rundbågar och gotiska spetsfönster. Fönstren är utsökt formade med diverse kreneleringar.

Sändes 2022-12-20

PEPPARKAKSHUSET 2
Kan man recensera ett pepparkakshus? Ja självklart.. Man börjar med en aha-upplevelse, d v s blir man glad och upprymd vid anblicken. Annat man kan fråga är om det är ett stabilt och hållbart bygge. Fyller det den funktion som arkitekt och byggare tänkt sig?

Sändes 2024-12-10

REGEMENTSPARKEN
Ett populärt vandringsstråk bland annat för att Hälsans stig går i kanten av parken. En liten bro leder över Kungsbäcken eller Valsjöbäcken som den ursporungligen hette. Paviljongen kom till 1909 i samband med att regementet byggdes. Regementschef var då överste Fock, märkligt nog svärfar till Hemann Göring. Paviljongen stod från början på Konstindustriutställningen i Stockholm 1909. Bygget tillskrivs Ferdinand Boberg, åtminstone ritades den på hans kontor.

Sändes 2021-01-26

RÅDHUSESPLANADEN 1
Torget framför rådhuset är en populär träffpunkt. En gång var ytan belagd med skiffer men det var inte tillräckligt stadigt utan ersattes med gatsten. Sträckan från Gavleån upp till norra infarten med skulpturen Det femte elementet är exakt 900 meter och här finns en rad fina platser med teatern, paviljongen, fontänen och flera skulpturer. Så här värdig esplanad finns inte i många andra städer.

Sändes 2017-12-05

RÅDHUSESPLANADEN 2
Esplanaden skapades efter stadsbranden 1869. Nils Eriksson fick uppdraget att göra en ny stadsplan och då fanns denna stadens stolthet med. Idén är i stor utsträckning hämtad från Frankrike. Musikpaviljongen ritades av stadsarkitekten Gunnar Wetterling i slutet av 1920-talet. Med esplanader och boulevarder gavs borgerligheten tillfälle att flanera och visa upp sig.

Sändes 2018-01-18

RÅDHUSETS FRAMTID
Det stolta rådhuset med anor från 1700-talet ritades av Gustav III:s hovarkitekt Adlercrantz. Detta hus skadades svårt i stadsbranden 1869. Trots det kunde man restaurera rådhuset och uppföra den nuvarande byggnaden men då i 1800-talsstil, ritad av hovarkitekten Gustaf Dahl.

Okänt sändningsdatum

SEMINARIEPARKEN
Från parken blickar man ut mot Gävles kanske mest pampiga byggnad, från början byggd som skola för dövstumma. Den slottsliknande skolan blev senare hemvist för lärarutbildning, högskola och under en period även byggforskningen. Ursprungliga tanken var att anlägga en esplanad här men det blev aldrig av. Resterna av detta bildar nu Seminarieparken.

Sändes 2023-03-23

SLOTTSPARKEN
Här står Sveriges nordligaste slott, Norrlands enda. Det började byggas redan på 1500-talet då i renässansstil. Kung Johan III var förtjust i att låta bygga slott. Innan dess fanns här en s k fogdegård. 1727 skulle en piga hänga tvätt på vinden och lyste sig med en tjärsticka. Som hon olyckligtvis tappade och det fnösktorra virket fattade eld och hela slottet förstördes. Man beslöt bygga upp slottet från grunden och anlitade den då kända arkitekten Carl Hårleman. Slottet är i typisk 1700-talsstil och försågs också med de flyglar som finns idag.

Sändes 2024-06-11

STADSTRÄDGÅRDEN 1
Många säger väl Boulognerskogen om hela det stora parkområdet, men ska man vara korrekt så sträcker sig Boulognerskogen från kraftverket och västerut till Gavleån. Öster om detta heter det Stadsträdgården. Den är en av landets största stadsparker. 1820 köpte staden marken för att anlägga en park för allmänheten. ”Milles änglar” avtecknar sig mot himlen. Det föreställer luftandar som man under antiken föreställdes sig musicerade i rymden. Carl Milles ville att de höga pelarna med sina ”änglar” skulle resa sig ur Gavleån men det blev alldeles för komplicerat. Nu står de vi ett mycket fint urformat och populärt sittområde.

Sändes 2024-03-19

STADSTRÄDGÅRDEN 2
Stadsträdgården och Boulognerskogen brer ut sig över hela 17 hektar. 1820 köptes området av bland andra kyrkan som fått marken donerad av välbeställda markägare. Prostholmarna i Stadsträdgården hänger säkert ihop med att det var kyrklig mark men sannolikt är det en mer folklig benämning på de små holmarna i västra delen närmare kraftverksbron. Vid Milles änglar fanns ett kallbadhus ända fram till 1950. På 1920-talet fick det namnet Najaden. Här fanns kallbad men också möjlighet att bada i badkar med både kallt och varmt vatten.

Sändes 2024-04-30